Minnena ljuger av Kjell Espmark

Kjell Espmark föddes 1930 och är ledamot i Svenska Akademien sedan 1981. Han har gett ut en mängd verk, såväl dikter som romaner och litteraturvetenskapliga arbeten, och prisats för dessa.

Jag hade inte läst någonting av honom förrän jag trillade över Minnena ljuger och fängslades av baksidestexten; "Självbiografin har aldrig frestat mig. Det som intresserar mig är minnets sätt att arbeta. Redan mitt första minne är tvivelaktigt."

Minnena ljuger är en memoarbok där författaren, utifrån minnesbilder, eller ibland ett gammalt fotografi, ser tillbaka på händelser i sitt liv och försöker förstå varför han minns dem så som han gör. Hans tes är att minnena aldrig är helt sanna, därför att skeden och erfarenheter långt senare i livet kommit att kasta sitt ljus, eller sin skugga, över dem och förvränger dem.

"Texten överlistar sin författare" som Espmark själv skriver, och även om han påstår att han aldrig frestats av självbiografin, blir Minnena ljuger ändå en berättelse om hans liv. Det blir också en berättelse om författarskapet, om vad som kommit att inspirera till olika diktverk och romaner. I många fall får en rad ur en dikt beskriva en känsla som fanns vid ett visst tillfälle i livet.

Boken är uppdelad i korta kapitel, vart och ett kretsande kring en minnesbild, och varsamt går tiden framåt, närmar sig nutid. Jag uppskattade framför allt bilderna från barndomen. För det är en så spännande insikt, att man kanske faktiskt inte minns det exakt så som det var, utan att man själv också påverkas av intryck och händelser man erfarit långt senare i livet.

Minnena ljuger kan du nu ladda ned som talbok.