
Jackson, Mississippi, i början av sextiotalet. Skeeter återvänder hem till sina föräldrars bomullsplantage efter att ha läst vid universitetet i några år. Hon återvänder därmed också till ett liv fyllt av bridge och baler och tar upp kontakten med sina gamla, numera gifta, barndomvänner.
Men något skaver inom Skeeter; hon vill någonting annat och mer. Hon vill skriva och får arbete på lokaltidningen. Ironiskt nog blir det som ansvarig för en frågespalt om hushållsfrågor, något som Skeeter inte alls intresserar sig för. Hon söker stöd hos Aibileen, en väninnas svarta hemhjälp. Samtalen med Aibileen, som måste ske i hemlighet, öppnar Skeeters ögon för den verklighet som de svarta hembiträdena lever i. Hon reagerar på hur hennes vänner behandlar sina anställda och på den diskriminering som råder överallt. Samtidigt rannsakar hon sig själv. Tillsammans med Aibileen bestämmer hon sig för att skriva en berättelse; de svarta hembiträdenas egen historia. Men det är ett arbete som måste ske i det tysta och frågan är hur många som vågar berätta.
På ett nästan hypnotiskt vis dras läsaren in boken, som är både spännande, otäck, gripande och rolig och jag vill verkligen rekommendera den.
Boken har filmatiserats och den har premiär här i Sverige nu i september. Jag vet ingenting om filmen men jag kan inte tänka mig att den på samma magiska sätt som boken kan ge en den starka känslan av att verkligen vara förflyttad till den amerikanska Södern under medborgarrättsrörelsens och raskravallernas tid.
Niceville finns att låna som talbok
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.