Pojkarna

Momo, Bella och Kim befinner sig i den ålder då allt förändras och barndomens lekar byts mot en tidvis brutal och obehaglig tonårstid. Framförallt är det pojkarna som hotar, pojkarna med sina elaka ord, sina hårda händer och sin råa makt.

En dag får Bella ett mystiskt frö som hon planterar i sitt växthus och ur det fröet växer en blomma som inte liknar någon annan. Mörk, köttig och levande avger den en mystisk nektar som förvandlar flickorna till pojkar under natten, ända tills solen går upp. Och att vara pojke är något helt annat än att vara flicka. Pojkarna är starka, de viker inte undan med blicken för andra, de har rätt att ta plats och att ta för sig.

Så småningom tröttnar Momo och Bella på pojkförvandlingen och vill vara sig själva, vill låta blomman vila. Kim kan inte släppa taget. Bara som pojke kan hon vara nära Tony, han som aldrig skulle se åt hennes kantiga flickkropp men som uppskattar henne som kille, som en i gänget.

Jessica Schefauers Pojkarna vann Augustpriset 2011 för bästa barn- och ungdomsbok men fungerar lika bra för vuxna, med sitt poetiska språk och kusligt suggestiva stämningar.

Pojkarna finns som talbok.