12 november 2010

Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro


omslagsbil

En kvinna står i ett provrum, svetten bryter fram, det är en fin butik. Hon provar en dräkt, mycket dyr, som såg fantastisk ut på skyltdockan. Men på henne, alldaglig och allvarlig, passar inte kläderna. Expediten räddar henne genom att ta fram en enklare dräkt som tar upp färgen i hennes ögon.

Scenen som beskrivs är ett av många exempel på hur Alice Munro med små medel ger en levande bild av de människor hon beskriver i sina noveller. Jag är vanligtvis inget stort fan av noveller och brukar ofta finna dem för ytliga och korta för att de ska engagera mig. Men med berättelserna i Kärlek, vänskap, hat är det något särskilt. Jag blir engagerad i personerna, jag börjar gilla dem och vill veta vad som ska hända i deras liv.

Jag valde den här boken till min bokcirkel, oläst. Anledningen var att jag sett författarens namn nämnas som ett ”must read” på kultursidorna. Det har hänt att jag har anklagats av mina vänner i bokcirkeln för att göra pretentiösa val. Men den här gången var hela gruppen eniga i omdömet – en fantastisk bok. Läs den du också!

Finns som talbok i TPB-katalogen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.