
Norska Kjersti Annesdatter Skomsvold romandebuterar med en väldigt speciell berättelse om att ta vara på det dyrbara livet och dess möjligheter. Mathea är en underbar och egensinnig människa, som har varit lite för rädd för att våga undersöka sina vingars bärkraft. Hon står gömd bakom gardinen och betraktar hur grannarna i bostadsrättsföreningen hjälps åt nere på gården och önskar att hon kunde delta i gemenskapen. Varje dag studerar hon noga dödsannonserna i morgontidningen, funderar över lyckade rim och meningen med att existera. Livets outgrundlighet gestaltas häpnadsväckande tydligt i denna roman, som är både allvarlig, djupt tankeväckande, plågsam och fylld av en lätt absurd humor. Hos Skomsvold finns både hjärta och smärta och ja, det blir oftast bäst så.
Ju fortare jag går, desto mindre är jag finns att låna som talbok i TPB-katalogen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.