Maqiao av Han Shaogong

1970, när Han Shaogong var 16 år, skickades han precis som så många andra kinesiska stadsungdomar ut på landsbygden ”för att lära av bönderna” – politikernas sätt att få ett slut på kulturrevolutionens kaos som i många städer hade urartat till regelrätta strider med kanoner och gevär. Han Shaogong hamnade i den lilla byn Maqiao i sydvästra Kina, en plats där allt var annorlunda än han var van vid och där människor tänkte och levde på ett sätt som var helt nytt för honom.

Många år senare, när han bestämde sig för att skriva något om sina upplevelser, insåg han att den traditionella romanens form inte fungerade för att fånga det myller av människor, händelser och företeelser som han hade mött under sin tid i byn. Istället valde han att skriva sin roman i form av ett lexikon där varje uppslagsord blev en egen mininovell som symboliserar ett sätt att tänka, ett förhållningssätt till livet och världen. De korta novellerna vävs samman till en lång historia där vi får lära känna maqiaoborna, från byns partisekreterare till den utstötte och inte helt psykiskt friske eremiten. Och bybornas ordförråd är sannerligen speciellt. Att vara ”vaken” är detsamma som att vara dum, att ”fråga böcker” betyder att läsa och ”demokrati” betyder kaos.

Berättelserna är både roliga, sorgliga och dramatiska, och ger en bild av hur människor tänkte och levde på denna plats så långt borta från landets politiska centrum. Samtidigt påminner de läsaren om att även den på ytan mest gudsförgätna håla kan ha sin egen fascinerande kulturhistoria.

Boken finns som talbok.