En dåres försvarstal

Det är ju Strindberg-år i år och August Strindbergs romaner, noveller och dramatik dyker upp litet här och var. I Stockholm driver man sedan några år tillbaka projektet ”Stockholm läser”, som går ut på att uppmuntra stockholmarna till litteraturdiskussioner genom att fokusera på ett särskilt verk, ofta med Stockholmsanknytning. I år valde man rätt naturligt en bok av August Strindberg – En dåres försvarstal.

Strindberg skrev En dåres försvarstal på franska åren 1886-1887. Den är visserligen en roman, men personerna i den är inte svåra att känna igen – den unge August Strindberg och hans hustru Siri von Essen. Förmodligen var det just därför som Strindberg själv inte ville att boken skulle komma ut på svenska. Och tydligen var det inte bara svenskar som ansåg att innehållet i romanen var känslig, för när En dåres försvarstal gavs ut på tyska 1893 åtalades Strindberg. Till sist, några år efter hans död, kom den i alla fall i svensk översättning – för ja, den svenska texten är inte skriven av Strindberg själv utan översatt från franskan.

En dåres försvarstal är ett äktenskapsdrama. Axel arbetar på Kungliga biblioteket, ”en bottenlös geologisk lagring, där samtliga skikt packat sig samman till en pudding, markerande den mänskliga dumhetens och det mänskliga snillets utvecklingsstadier”, och går gärna ut på Djurgården och slår runt med sina vänner. Så en dag möter han friherrinnan Maria, gift med en av hans bekanta, och snart är han förälskad. Maria skiljer sig från sin man och gifter sig med Axel.

Äktenskapet blir passionerat och stormigt. Maria drömmer om att bli skådespelerska och Axel skriver teaterpjäser där hon får huvudrollerna. Trots att hon får höra att inga teaterkompanier vill ta emot en kvinna som ”förlupit sitt hem” slår hon så småningom igenom. Axel har svårt att klara av det faktum att hans hustru vill ha en egen karriär. När hon är framgångsrik surar han och menar att det endast beror på hans skicklighet som dramatiker, när hon misslyckas är det helt och hållet hennes eget fel. Han avskyr när hon riktar sin uppmärksamhet mot någon annan och kan inte ens stå ut med att hon har en hund. Så småningom blir det förstås skilsmässa, och en riktigt smutsig sådan. Maria menar att Axel håller på att bli sinnessjuk och han anklagar henne i sin tur för att ha varit otrogen. I likhet med många andra män tar sig hans svartsjuka och hat uttryck i allmän kvinnofientlighet. Samtidigt klarar han inte att bara släppa Maria och låta henne gå.

En dåres försvarstal är just vad titeln säger: Axels (Strindbergs) rasande försvarstal när äktenskapet brakar ihop och han känner sig kränkt både av sin hustru och av alla de människor som inte förstår hans storhet eller opponerar sig mot hans skrifter. Men i slutänden får Axel i alla fall sin hämnd. En nedbruten Maria sitter framför honom och han försitter inte tillfället att förnedra henne. Och Strindberg avslutar romanen med att triumferande slå fast: ”Nu är historien slut, min Älskade. Jag har hämnats; vi är kvitt”.

Några år senare drabbades Strindberg av ett psykiskt sammanbrott och genomled sin infernokris, plågad av paranoida vanföreställningar. Siri von Essen bosatte sig i sitt hemland Finland där hon försörjde sig och barnen med att ge teaterlektioner och översätta litteratur.

En dåres försvarstal finns som talbok i flera olika versioner i TPB-katalogen, och även som punktskriftsbok. Den finns också som talbok på finska. Och vill man läsa mer av August Strindberg finns förstås de flesta av hans verk i TPB-katalogen.

Är man intresserad av Siri von Essens liv kan man läsa Lena Einhorns roman Siri, som finns både som punktskriftsbok och som talbok, eller kanske Maj Dahlbäcks Siri von Essen i verkligheten.

Svantjuvarna av Elizabeth Kostova

Elizabeth Kostova slog igenom stort med rysaren Historikern för några år sedan. Svantjuvarna är hennes andra roman, och i likhet med Historikern är det en berättelse om ett försök om att lösa en historisk gåta. Den här gången handlar det dock inte om vampyrer utan om konst och kärlek.

Den framgångsrike psykiatrikern Andrew Marlow får i uppgift att ta hand om en psykiskt sjuk man som har attackerat en impressionistisk målning på National Gallery of Art i Washington. Mannen, som visar sig heta Robert Oliver och som själv är en hyllad konstnär, är mycket tillknäppt och vägrar att prata med Marlow eller förklara sin handling. Men när han får tillgång till papper och kolpenna börjar han att skissa bilder av en vacker mörkhårig kvinna i ålderdomlig dräkt – samma bild, om och om igen.

Marlow blir fascinerad av fallet och i sina försök att förstå Oliver tar han kontakt med både hans fru och hans älskarinna. Fram växer bilden av en man med stor charm men också med ett stort ego och ett hänsynslöst drag som får honom att skada de människor som kommer honom nära. Hans besatthet av den okända kvinnan tycks höra ihop med en bunt gamla brev, en korrespondens mellan de två franska 1800-tals konstnärerna Béatrice de Clerval och Olivier Vignot, samt en mystisk försvunnen tavla med titeln Svantjuvarna.

Ju mer Marlow studerar fallet, desto mer fascinerad blir han och snart upptas även hans tankar av den vackra Béatrice, hennes olyckliga kärlekshistoria och hennes önskan om att få leva som konstnär. Tillsammans med Olivers älskarinna Mary tar han sig långsamt allt närmare sanningen om Béatrices tragiska öde.

Svantjuvarna är översatt av Ann Björkhem och finns som talbok i TPB-katalogen.

En sannolik historia av Karin Alvtegen

Nu finns Karin Alvtegens senaste roman En sannolik historia för utlån i TPB-katalogen! Karin Alvtegen tröttnade på deckargenren och den nya romanen kretsar kring relationer, kärlek och det svåra i att hitta sig själv och sin väg i livet. Det är en vardagsnära berättelse om vanliga människor på den norrländska landsbygden, som jag tror att många läsare kan uppskatta och känna igen sig i. För alla bär vi väl på drömmar, små eller stora, och någon gång emellanåt funderar vi alla på de livsval vi har gjort, och om något kunde ha gjorts annorlunda.

Fyrtioåriga Helenas stora dröm var att lämna det hektiska Stockholm och tillsammans med maken driva ett hotell på den norrländska ort där hon tillbringade flera barndomssomrar. Varken maken eller dottern finner sig dock tillrätta i den nya miljön och när maken möter kärleken på annat håll slutar äktenskapet i skilsmässa. Fast besluten att inte ge upp kämpar Helena vidare med hotellverksamheten på egen hand, men glädjen är borta. En dag dyker Anders upp som gäst, finansmannen som satsade allt på yrkeskarriären, men till slut inte kunde se någon mening med livet. En intressant bifigur är grannkvinnan och barndomskamraten, som bott kvar på samma ort hela livet och fastnat i bitterhet och leda.