07 februari 2011

Ju fortare jag går, desto mindre är jag av Kjersti Annesdatter Skomsvold


Mathea Martinsen är en äldre kvinna som lider av social fobi sedan lång tid tillbaka och därför lever ett mycket begränsat liv. Bara en sådan sak som att gå ut och handla mat fyller henne med ångest. Den enda människa hon träffar är sin man, Epsilon, och han försvinner till sitt arbete varje morgon. Det Mathea önskar allra mest är att Epsilon ska gå i pension, så att de kan vara tillsammans på dagarna.

Norska Kjersti Annesdatter Skomsvold romandebuterar med en väldigt speciell berättelse om att ta vara på det dyrbara livet och dess möjligheter. Mathea är en underbar och egensinnig människa, som har varit lite för rädd för att våga undersöka sina vingars bärkraft. Hon står gömd bakom gardinen och betraktar hur grannarna i bostadsrättsföreningen hjälps åt nere på gården och önskar att hon kunde delta i gemenskapen. Varje dag studerar hon noga dödsannonserna i morgontidningen, funderar över lyckade rim och meningen med att existera. Livets outgrundlighet gestaltas häpnadsväckande tydligt i denna roman, som är både allvarlig, djupt tankeväckande, plågsam och fylld av en lätt absurd humor. Hos Skomsvold finns både hjärta och smärta och ja, det blir oftast bäst så.

Ju fortare jag går, desto mindre är jag finns att låna som talbok i TPB-katalogen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.